10 Varigenom förnimmer vi Guds lag i vårt hjärta?

Vi förnimmer Guds lag i vårt hjärta genom samvetet, som bjuder och gillar det goda, men förbjuder och fördömer det onda.

Hedningarna har inte lagen, men om de av naturen fullgör lagens krav, då är de sin egen lag fast de saknar lagen.  Därmed visar de att de som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan; om det vittnar också deras samvete och deras tankar, när tankarna anklagar varandra och försvarar sig. (Rom. 2:14-15).

Vaket var samvetet hos Josef när han flydde synden (1 Mos. 39:5) och hos David när "hans hjärta slog honom" sedan han förgått sig genom folkräkningen (2 Sam. 24:10). Sovande var däremot Davids samvete då han syndade med Batseba utan att förskräckas (2 Sam. 11). Förhärdat är samvetet hos den som försmädar Guds Ande, ty då kan det i nådatiden aldrig vakna (Mark. 3:29), jfr Farao (2 Mos. 9:34-35). Det vakna samvetet blev sovande hos Judas, då han inte brydde sig om Jesu varningar för synden (Joh. 6:70-71, 12:4-8) och hos Demas, då han fattade kärlek till denna världen (2 Tim. 4:10). Det sovande samvetet blev vaket hos David, då han tog sin dom på sig genom Natans predikan (2 Sam. 12:1-13). Ont samvete hade Adam (1 Mos. 3:7-11), Herodes (Matt. 14:1-13), Judas (Matt 27:3-5), för de visste med sig synden, men bekände den inte för Gud. Gott samvete hade Paulus efter vistelsen i Korint, för han visste med sig att han vandrat ärligt inför Herren (2 Kor. 1:12, jfr 1 Petr. 3:16), men också David, sedan han fått visshet om att Gud förlåtit honom alla hans synder (Psalt. 51, 103:1-3, jfr Hebr. 10:22).

Vart flyr jag för Gud och hans eviga lag? 
Den drabbar mig nära och fjärran. 
Hur skall jag på domens förfärliga dag 
väl kunna bestå inför Herran? 
Gud vare mig syndare nådig.  

O du som mig skapat, min Frälsare bliv, 
mig led och mig styrk med din Ande. 
Din frid mitt oroliga samvete giv. 
Din tröst låt med tårarna blandas. 
Gud vare mig syndare nådig. 

(SvPs 547:1,4).

17 När fruktar vi Gud över allting?

Vi fruktar Gud över allting, när vi inte räds för något så mycket som för att göra Gud emot.

Ni ska ha Guds fruktan för ögonen, så att ni inte syndar. (2 Mos. 20:20). Herrens fruktan är vishetens begynnelse. (Psalt. 111:10). Man måste lyda Gud mer än människor. (Apg. 5:29).

Josef (1 Mos. 39:9) och Daniel (Dan. 6:10) hade barnets fruktan, ty de var rädda att genom synden komma bort från Gud. Adam och Eva efter syndafallet (1 Mos. 3:10) hade liksom Kain efter mordet på Abel (4 Mos. 4:13-16) trälens fruktan, ty de var rädda att med sin synd komma fram för Gud.

75 Vad är arvsynd?

Arvsynd är 1) det medfödda fördärvet i vår natur, som 2) gör oss villiga till det onda och ovilliga till det goda.

1) Se, i synd är jag född, och i synd har min moder avlat mig. (Psalt. 51:7). Det som har fötts av kött är kött. (Joh. 3:6).

2) Lagen hör till det andliga. Men själv är jag av köttslig natur, såld till slav under synden. (Rom. 7:14).

Adam födde en son som var hans avbild (1 Mos. 5:3).

98 Förblev människan sådan hon skapades av Gud?

Nej, genom syndafallet fördärvades Guds avbild hos människan, så att hon 1) blev förmörkad i sitt förstånd och 2) ohelig i sin vilja, samt 3) drog förbannelse över sig själv 4) och över jorden.

1) Den oandlige tar inte emot vad Guds Ande säger. (1 Kor. 2:14)

2) En enda människas olydnad gjorde alla till syndare. (Rom. 5:19)

3) En enda överträdelse ledde till fällande dom för alla människor. (Rom. 5:18)

4) Därför må marken vara förbannad för din skull. Med vedermöda skall du nära dig av den i alla dina livsdagar. I ditt anletes svett skall du äta ditt bröd, tills du återvänder till jorden, ty av den är du tagen. Ty du är stoft, och till stoft skall du åter bli. (1 Mos. 3:17,19)

1) Adam och Eva tänkte att de skulle kunna gömma sig för Gud. (1 Mos. 3:8)

2) De ville komma undan Gud och ursäkta sin synd (1 Mos. 3:10-13)

3) De fördrevs ut ur lustgården (1 Mos. 3:23-24)

4) Hela skapelsen är underkastad förgängelsens träldom och suckar efter förlossning (Rom. 8:19-23).

Guds lag är helig, rätt och god
och oss till livet leder.
Vi bröt mot den i övermod
och över oss kom vreden.
Och mänskan som förnekat Gud,
hans goda vilja och hans bud,
var dömd att gå förlorad.

(SvPs 346:2)

99 Vari innefattas alla syndafallets följder för människan?

Alla syndafallets följder för människan innefattas i 1) döden - 2) den lekamliga (kroppsliga), 3) den andliga och 4) den eviga.

1) Av kunskapens träd på gott och ont skall du inte äta, ty när du äter av det skall du döden dö. (1 Mos. 2:17). Syndens lön är döden. (Rom. 6:23).

2) Det är människorna förelagt att en gång dö och sedan dömas. (Hebr. 9:27). Jord är du och jord skall du åter bli (1 Mos. 3:19b)

3) Ni var döda genom de överträdelser och synder, som ni förut vandrade i. (Ef. 2:1)

4) Deras plats är i den sjö som brinner av eld och svavel; och det är den andra döden. (Upp. 21:8).

1) Paulus skriver att döden kom in i världen genom en enda människas synd (Rom. 5:12).

2) Adam dog. Också hans efterkommande dog, den ene efter den andre. (1 Mos. 5).

3) Den förlorade sonen var död, men fick liv igen. (Luk. 15:24).

4) Den rike mannen pinades i dödsriket (Luk. 16:23).

Anm. Den lekamliga döden innebär att själen skils från kroppen. Den andliga döden innebär att själen skils från Gud redan här i tiden. Den eviga döden innebär att själen men också kroppen skils från Gud i evigheten.

Jag har en vän som har gett sitt liv,
för att jag ska få leva.
Här finns det inga alternativ,
jag är som Adam och Eva:
när jag försökte att bli som Gud
förbröt jag mig mot vartenda bud.
Då föll domen, så löd den:
syndens lön, det är döden!