101 Hur handlar Gud därför med sin skapade värld?

Gud har omsorg 1) om allt han skapat, men mest vårdar han sig 2) om människorna och 3) särskilt om dem som förtröstar på honom.

1) Min Fader verkar intill nu (Joh. 5:17)

2) Se på fåglarna under himmelen: de sår inte, ej heller skördar de, ej heller samlar de in i lador; och likväl föder er himmelske Fader dem. Är ni inte mycket mer än de? (Matt. 6:26)

3) För dem som älskar Gud samverkar allt till det bästa (Rom. 8:28).

1) Den minsta sparv är inte glömd av Gud (Luk. 12:6).

2) Hellre fick de orena andarna fördärva den stora svinhjorden i Gadarenernas ängd än den besatta människan (Mark. 5:1-20)

3) Jesus tröstade sina lärjungar med den försäkran, att till och med deras huvudhår var räknade (Luk. 12:7). För att rädda Israels barn lät Gud Faraos här drunkna i Röda havet (2 Mos. 14:9-31). Gud sa till sitt i Babel fångna folk att den som rörde vid dem rörde vid hans ögonsten (Sak. 2:8).


Jag lyfter blicken mot det höga,
jag litar på ditt löftesord.
Du följer med ditt fadersöga
det minsta kryp på denna jord.

(SvPs 22:4)


Tryggare kan ingen vara
än Guds lilla barnaskara,
stjärnan ej på himlafästet,
fågeln ej i kända nästet.

(SvPs 248:1)

192 Hur gör Gud sin vilja rådande hos oss?

Gud gör sin vilja rådande hos oss, när han bryter och förhindrar vår köttsliga vilja och förtar allt ont råd - djävulens och världens onda anslag - och när han stärker och behåller oss fasta i sitt ord och i tron i alla våra livsdagar.

Frukta inte, du lilla jord, ty det har behagat er Fader att ge er riket. (Luk. 12:32)

Ty Guds makt skyddar er genom tron fram till den frälsning som finns beredd att uppenbaras i den sista tiden. (1 Petr. 1:5)

Gud bröt Saulus´ köttsliga vilja på vägen till Damaskus (Apg. 9:1-6). Gud förhindrade Farao att förgöra Israels barn vid Röda havet (2 Mos. 14:15-25). Herren ordnade det så, att de onda råd som Ahitofel gav Absalom om att överfalla David, gjordes om intet (2 Sam. 17:1-14). Gud hindrade djävulens anslag, när fångvaktaren i Filippi genom Paulus förhindrades att ta sitt liv (Apg. 16:27-28). Herodes mordplan mot Jesus gick om intet (Matt. 2:12-16), Jesu lärjungar stärktes i tron genom undret i Kana (Joh. 2:11). Djävulen drog bort David i synden, men Gud återvann honom och behöll honom sedan kvar i tron till livets slut (2 Sam. 11-12)

197 Varför säger vi: giv oss idag?

För att vi inte ska misströsta och bekymra oss för morgondagen, utan tryggt lita på att Guds godhet är ny varje morgon.

Gör er därför inga bekymmer för morgondagen. Den får själv bära sina bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga. (Matt. 6:34)

Herrens nåd är det att det inte är ute med oss, ty det är inte slut med hans barmhärtighet. Den är var morgon ny. (Klag. 3:22-23)

Kornbonden bekymrade sig i onödan för hur han i många år skulle kunna njuta av det han samlat, eftersom hans liv skulle tas ifrån honom redan kommande natt (Luk. 12:19-20). Änkan i Sarefat, som när Elias kom dit under hungersnöden väntade sig att få äta ytterligare ett mål mat och sedan dö, fick med morgondagen en överraskande hjälp (1 Kon. 17:12). Israels barn behövde inte bekymra sig för morgondagen, eftersom Herren varje morgon lät nytt manna regna ner från himmelen (2 Mos. 16:14-15). Lärjungarna, som Jesus sände utan penningpung, påse eller sandaler, bekände att de inte saknade något (Luk. 22:35).

Anm. Gud frikallar oss inte från omtanke för morgondagen (Ords. 20:4). Josef skulle under de sju goda åren samla säd även för de hårda åren (1 Mos. 41:28-36)