15 Hur sker avguderi?

Avguderi sker genom att man 1) dyrkar beläten och skapade ting, eller eljest 2) vid något i världen så fäster sitt hjärta att det dras ifrån Gud. 

1) Jag är Herren din Gud. Du ska inga andra gudar ha jämte mig. Du ska inte göra dig något beläte, eller någon bild, vare sig av det som är uppe i himmelen eller av det som är nere på jorden eller av det som är i vattnet under jorden; du ska inte tillbe sådana, ej heller tjäna dem. (2 Mos. 20:2-5). De hade bytt bort Guds sanning mot lögn och tagit sig för att dyrka och tjäna det skapade framför Skaparen, honom som är högtlovad i evighet, amen. (Rom. 1:25).

2) Mig har de övergivit, en källa med friskt vatten, och de har gjort sig brunnar, usla brunnar som inte håller vatten. (Jer. 2:13).

1) Hedniskt avguderi: Israliterna offrade till guldkalven i öknen (2 Mos. 32:1-6). Efesierna dyrkade Diana (Apg. 19:24-35). Ahab tillbad solguden Baal (1 Kon. 16:31-32). Egyptierna hade till avgudar vissa djur o.s.v. (Jes. 19:1).

2) Avguderi av annat slag: a) Goliat, som var högmodig (1 Sam. 17:41-50) och fariseerna, som var egenrättfärdiga (Luk. 18:9) avgudade sig själva. b) Pilatus (Joh. 19:12,16) och Nikodemus (Joh. 3:2) hade människor till avgudar, ty de fruktade dessa mer än Gud. Herodes, som intagits av sådan kärlek till Herodias, att han mot Guds förbud tog henne till sig (Matt. 14:3-11), och Eli, som med klemig faderskärlek "ärade sina söner mer än Gud" (1 Sam. 2:29), hade också människor till avgudar. När hela folket förtröstade på Egypten mer än på Gud hade det likaledes människor till avgudar (2 Kon. 18:21). c) Kornbonden (Luk. 12:16-21), den rike ynglingen (Matt. 19:16-23) hade världens ägodelar till avgud (mammon, girighet, jfr Kol. 3:5). Den rike mannen (Luk. 16:19) och danserskan (Matt. 14:6) hade världens njutningar och nöjen till avgudar.

135 Varför måste den helige Ande göra oss delaktiga av frälsningens nåd?

Eftersom vi inte av vårt eget förnuft eller kraft kan tro på Jesus Kristus eller komma till honom.

Ingen kan säga "Jesus är Herre" annat än i den helige Ande. (1 Kor. 12:3)

Nikodemus, som tillhörde Stora rådet i Israel, visste inte frälsningens väg (Joh. 3:1-11). Saulus, som blivit undervisad av Gamaliel, lärde inte hos honom känna Jesus (Apg. 22:3, Gal. 1:13-16).

Vårt förnuft förblindat är,
mörker helt vår själ betäcker,
om din Ande ej är där
och nytt liv med ordet väcker. 

154 Hur behåller den helige Ande människan i tron?

Den helige Ande fortsätter att kalla och upplysa den troende människan. På det sättet hjälper Anden henne att under daglig bättring hos sin Frälsare söka och ta emot ny syndaförlåtelse och ökad kraft till ständig tillväxt i helgelse.

Med Guds makt blir ni genom tron bevarade till en frälsning som är beredd för att uppenbaras i den yttersta tiden. (1 Petr. 1:5)

All nåds Gud, som har kallat er till sin eviga härlighet i Kristus, sedan ni en liten tid har lidit, han ska fullkomna, stödja, styrka och stadfästa er. (1 Petr. 5:10)

Ni har avklätt er den gamla människan med hennes gärningar och iklätt er den nya, den som förnyas till sann kunskap och så blir en avbild av honom som har skapat henne. (Kol. 3:9-10).

David hade behov av ständig syndaförlåtelse (Psalt. 19:13). I Sion ska ingen invånare säga "jag är svag", ty folket som bor där har fått sin missgärning förlåten (Jes. 33:24). Nikodemus tillväxte i frimodig bekännelse (Joh. 3:2, 7:50, 19:39). Paulus förmanade Titus att allvarligt framhålla hur Guds nåd lär oss att försaka ogudaktigheten och de världsliga lustarna (Tit. 2:11-12, 15). Paulus fick "en påle i köttet" för att han inte skulle förhäva sig (2 Kor. 12:7-10).