Vi sätter all tro och lit till Gud, när vi av allt hjärta förtröstar på hans ord och löften, så att vi av honom söker väntar allt gott till kropp och själ.
Mina barn, akta er för avgudarna! (1 Joh. 5:21).
Till dig tar min själ sin tillflykt. Ja, under dina vingar skugga vill jag ta min tillflykt. (Psalt. 57:2).
De tre männen Sadrak, Mesak och Abed-Nego (Hananja, Misael och Asarja) förtröstade på Herren även i den brinnande ugnen (Dan. 3:17-18). David väntade hjälp från Herren i striden mot Goliat (1 Sam. 17:37-51). Israel och Elis söner hade en falsk förtröstan till Gud, då de väntade hjälp från honom utan att vilja lyda hans ord (1 Sam. 4:3-11).
Guds ord och löfte skall bestå,
vi det i hjärtat bäre.
För himmel, ej för jord, vi gå
till strids och glade äre,
äre alltid väl till mods,
fast vi våge gods
och ära, liv och allt,
ske blott som Gud befallt!
Guds rike vi behålle.
(SvPs 237:4)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar